Sofia

Sedan i torsdags är jag förkyld. Det är så jobbigt! Extra jobbigt med tanke på att det bara är lite mer än en månad sedan som jag var sjuk senast. Den här gången är jag i alla fall inte hemma från jobbet, utan är här och sliter så länge jag inte har feber. Jag mår säkert bättre snart! :)

Vem var det som kommenterade min förra blogg utan att skriva sitt namn? Jag kollade ip-numret (ja, jag är nyfiken av mig :D) och det var samma ip-nummer som jag brukar blogga från på jobbet. Märkligt, men min gissning är att vi nte har dynamiska ip-nummer, eller så har vi det? Blandar alltid ihop om det innebär att ip-numret byts eller inte.

I onsdags åkte vi till fjällen och normalt möts vi av en 35-gradig värme i husvagnen. Denna gång möttes vi av en -5-gradig kyla... När mamma o syrran åkte därifrån förra gången så ställdes reglaget felaktigt precis mellan 12 och 220 volt. Kanske har nån kommit åt den av misstag? Hur som helst så var värmen helt avslagen. Det var SVINKALLT att stå där utan skor (jag tog emot all packning och vi vill ju inte blöta ner mattan inne i husvagnen), jeans och en tunn jacka. Efteråt lindade jag in mig i fleecefiltar och satt och huttrade. Morgonen därpå vaknade jag genomförkyld. Jag vet att man inte blir förkyld av att bli kall, utan att förkylning är ett virus, men jag tror att nerkylning innebär att man lättare utsätts för sjukdomar.

Dagarna i fjällen var trevliga trots förkylning och febrighet. Vi promenerade (ytterst) lite och umgicks med de andra (som vi känner) på campingen. På lördagen skulle vi på knytis till storstugan vilket innebar medtagen mat och dryck. Jag drack ett glas vin och hade fullt sjå att få i mig det. Magen var uppblåst och gjorde ont. Jag försökte att gå på toa flera gånger utan resultat.

Jag gav upp vid halvtiotiden och gick vägen förbi toa hem till husvagnen. Blev kvar där ett bra tag. Det blev många toabesök under natten och däremellan läste jag i en ny pocket som jag verkligen kan rekommendera, "Glöm att ni har en dotter". Natten slutade med att jag kräktes och sen vid halvtretiden så kunde jag, efter mitt sista toabesök, äntligen somna. A ringde strax innan två och deklarerade att han saknade mig. Gissa om jag önskade att jag var hemma då...

Söndagen innebar hemresedag och medan mamma gick ut på en promenad, så började jag och syrran packa ihop och göra iordning husvagnen för avfärd. Vi startade hemresan vid ettiden och började leta matställe redan i Mora. Vi kom ända till backen i Rättvik innan vi hittade något som passade och efter maten gick vi en tur i hantverksbyn och inhandlade diverse fina hantverk.

Söndagkvällen tillbringades med A och vi såg Poseidon innan det var dags för mig att sova. Han började se ytterligare en film, men jag vaknade av att han snarkade (hehe, andades högt, jag är känslig när jag sover), så då stängde jag av datorn, puttade på A så han skulle sluta snarka och sen somnade jag igen.

Idag fick jag bevis för att det är en liten värld vi lever i!

Jag är ganska aktiv på ett reseforum och en tjej slängde ut en fråga om det var någon från Gävle där, som känner en "xxx" från Tunisien. Det var ett ganska vanligt namn och jag log lite för mig själv, för frågan kändes ungefär som ''Känner du Anders i Stockholm''. Jag började tänka och kom på flera med det namnet, men sen så kom jag på att faktiskt bara en av dem kom från Tunisien. Jag frågade tjejen vad det gällde, för jag vill ju inte hänga ut mina bekanta till folk jag inte känner. Vi har mailat lite och det visade sig att de träffat denna man i Tunisien och att mannens lillebror var intresserad av tjejens storesyster. Systern ville nu komma i kontakt med denne lillebror. Jag fick lite att gå på och vidarebefordrade detta till A. Han träffade mannen och berättade detta för honom. Och visst var det han! Är det inte otroligt så säg! Så nu får vi se vad det leder till! Jag har vidarebefordrat tjejens nummer till denne man via A och nu sitter jag och håller tummarna för att det ska leda till nåt gott! ''Ödet'' säger vissa. Själv tror jag att Gud har ett finger med i det hela. :)

Kram!