Sofia

För ett par dagar sen så kom min chef (och vän) till mig med en utskrift av min blogg. Jag blev lite förvånad och måste ha sett frågande ut för hon sa: "Den låg i skrivaren."
Jag blev fortsatt förvånad och började tänka vilken på jobbet som skulle ha någon glädje av att ha min blogg utskriven. Jag frågade dem som ibland brukar läsa min blogg, eller som jag kan tänka mig läser min blogg, om dom av misstag hade råkat skriva ut den. Men nej.

Jag frågade chefen om det finns några loggor på utskrifterna och hon skulle kolla upp det. Jag fick en riktigt obehaglig känsla i magen! VEM vill ha min blogg utskriven. Och varför?

Senare så kom en av mina kollegor som jag även ser som vän fram till mig och sa att den var utskriven från hennes dator. Chefen hade kollat och sett vem som hade skrivit ut den. Kollegan hade inte ens något minne av att hon varit in i min blogg den dagen, men hade nog hamnat där efter att ha klickat på länken till min blogg från en annan kollegas blogg. Så, det redde ju ut sig på bästa sätt och helt självklart så skulle hon inte ha någon glädje av min blogg i utskrivet format!

Men, det fick mig att tänka efter. Innan jag visste vem som skrivit ut den så gick tankarna. Jag skriver ganska privat. Jag vill inte att vem som helst ska kunna läsa, ändå skriver jag så att vem som helst kan läsa. Jag är nog så godtrogen att jag tror att det bara är mina vänner och bekanta som läser bloggen, men så behöver det ju inte alls vara.

Jag vill inte sluta skriva. Men kanske ska man tänka lite på vad man skriver? Ja, jag får nog göra det!

Flytt eller ingen flytt? Jag velar. Jag tänker en sak ena dagen. Andra dagen tänker jag något annat. I två dagar nu har jag kännt skräck inför en möjlig flytt till storstaden. Jag trivs i min mellanstora stad. Jag trivs i min lägenhet. Jag trivs med att bo nära mina vänner. Men, jag trivs inte med att bo så pass långt från alla de vänner jag har i storstaden.

Jag tror inte att jag kommer att flytta bara för att. Jag flyttar nog först om jag får ett bättre jobb. Samtidigt så känns det ju som att jag inte hade nån chans till det jobb jag sökte bara för att jag bor i fel stad.

Nu ska jag lägga lite energi på att få min lägenhet trivsam. Just nu har jag alldeles för mycket saker som gör att det blir stökigt direkt. Jag trivs inte när det är stökigt!