Sofia

Nu har jag flyttat in bland banankartonger och blåa plastsäckar. Min alldeles egna och nya säng står äntligen färdigmonterad i sovrummet, liksom min alldeles egna, fina, Samsung LCD-tv! :) Jag vet, jag är prylgalen, men, det gör inget! Jag gillar att vara prylgalen, det gör att jag får fina saker hemma.

I köket har det inte hänt så mycket. Snickaren har varit där och bilat för fläkten. Bänkskivorna är på plats, liksom diskhon och kranen. Badkaret är också på plats i badrummet och jag invigde det för ett par dagar sedan. Längtar jättemycket till A kommer hem och kan göra mig sällskap! Han längtar också.

Jag fick hjälp av min numer ganska stora yngsta systerson med att skruva ihop sängen. Det var tur, för det hade nog aldrig gått om jag hade fått göra det helt ensam. Man måste ha ett par extra händer här och där! Både jag och Ph blev lite småskadade, men vi hämtade oss på några minuter. Sängar är farliga saker!

Tv'n kopplade jag in alldeles själv, och att koppla in en tv är ju inte alls svårt! Ibland förvånas jag när jag hör att vissa människor måste ha hjälp med såna enkla saker. Jag är glad att jag klarar av det mesta själv, och det jag inte klarar själv brukar vara sånt jag inte vill klara själv. Som till exempel att koppla med el och så. Jag är rädd för el, och tycker att man ska vara lite rädd för el. Tele däremot kopplar jag själv. Teleledningarna innehåller ju inte direkt någon ström, bara om det ringer då, men man får hoppas att det inte gör det medan man pillrar med ledningarna.

I lördags så jobbade jag på julgalan i Läkerol Arena. Det var lite hastigt påkommet och väldigt få ur vår grupp blev tillfrågade om att jobba. Vi vet nog varför egentligen, men det har ingenting med vår kompetens att göra, utan snarare med en av de andra gruppchefernas illvilja mot vår finfina grupp.

Nåja, fyra av oss fick jobba i alla fall, därav jag var en. Jag började med att stå i insläppet ner till isen, där en hel massa människor skulle äta julbord. Sedan fick jag flytta över till en annan ingång för tjejen som stod där stod helt ensam. Sen så ropade dom på radion att någon av oss två skulle gå ner till scenen och hålla utrymmet däromkring fritt från folk. Sagt och gjort, jag gick ner till scenen och agerade bortfösare av berusade människor.

En otroligt otrevlig man höll för ett tag på att förstöra min kväll. De ställde sig upp vid bordet och han körde ut stolen i den gång som vi hade uppdrag att hålla helt tom. Jag gick dit, sköt in stolen en bit och tyckte att allt var frid och fröjd, men nej, mannen (som är en fd krogägare i Gävle och tror att han är störst bäst och vackrast) sa nåt i stil med ''förvinn här i från för fan''. Jag blev paff och frågade vad han sa, en annan fd krogägare som körde sin krog i kk sa ''han sa: vad bra att du körde in stolen, tack för hjälpen'', men nej, otrevlighetsmannen fortsatte och skrek ''vem fan stör jag nu, det är du som stör mig din jävla kärring, dra härifrån för fan''. Jag sa bara att gången måste vara tom, det är inget som helst problem, och stolen kan väl lika bra stå där den står nu, som att stå ute i gången där den inte kan stå. Men nej, det var tydligen ett jävla stort problem för otrevlighetsmannen. Jag gick därifrån med tårarna brännande inför ögonlocken. Sen blev jag bara arg, vem fan är han att prata så till mig? Hade jag sagt till vakterna, så hade dom visat ut honom.

Resten av kvällen gick smidigt till och folk accepterade det vi sa och flyttade sig från de ställen där de inte kunde stå. Konserten var också jättebra!

Idag är sista arbetsdagen innan julhelgen. Julen kommer vare sig man hinner eller inte. Jag hinner faktiskt inte riktigt i år. Jag vill göra klart i lägenheten och julpynta innan julafton. Jag vet att det är en omöjlighet. Ikväll ska jag först gå och fixa två naglar som har gått sönder, och sen så har jag tvättstugan. Morgondagen är enda dagen som vi kan fixa med julmaten, så det blir inte mycket tid till uppackning av 50 banankartonger och ca 10 blåa plastsäckar då heller. Men, julen kommer som sagt oavsett allt detta. 24 december inträffar även om man inte har hunnit fixa med allt man hade tänkt sig. Jag vägrar att stressa upp mig för det! Uppackningen kan jag ta vid ett senare tillfälle, och det blir säkert jul nästa år också, så då kan jag använda min nyinköpta julgran för första gången då istället.

Det som gör mig lycklig är att min lägenhet kommer att bli ett hem att trivas i. Vem vet, kanske får jag framledes trivas där tillsammans med den jag älskar?