Sofia

Två och en halv dagar med huvudvärk har satt sina spår - på ryggen. Jag har legat mer eller mindre i två och en halv dag! Huvudet har bankat med ett kortare uppehåll för igår kväll. Nu känns det i alla fall som att värken har gett sig av för denna gång.

Idag har jag sett alla resterande O.C.-avsnitt. Jag har sovit konstant de senaste en och en halv dagarna, så idag har jag faktiskt klarat mig utan att sova middag, men så sov jag också över tolv timmar inatt - igen.

The O.C. är alltså över! Jag önskar såklart att vi hade fått följa deras liv i många, många år till. Men å andra sidan så hade det kanske blivit som 90210, då man mot slutet (läs tre-fyra sista säsongerna) bara såg serien högst sporadiskt. The O.C. har jag sett slaviskt! Och vad jag har gråtit! Och gråtit! Jag lovar er, säsong fyra bjuder också på tårar, precis som tidigare säsonger har gjort.

Tyvärr så har jag inte ens One Tree Hill som kan trösta mig. Det är uppehåll i serien i USA och den kommer inte tillbaka förrän 11 april. Nåja. Det får gå. Jag har ju faktiskt ett hem i akut behov av att bli lite mer av ett hem och lite mindre av ett förråd/soptipp.

Dags att leta reda på räkningsskörden. Jag är lite av drop it where you stand-typen när det gäller post. Och när det gäller allt annat också.

Efter långt uppehåll så är Michael o gänget äntligen tillbaka! Frågan är om jag har sett det här avsnittet, men att döma av de inledande sekunderna så tror jag att jag inte har gjort det!

Njut, alla PB fans! :D

Skallen bankar värre och värre för varje minut. Ipren hjälper inte. :( Sitter och försöker härda ut, men det är tveksamt om jag klarar fyra och en halv timme till. Vi får se. Kanske har jag sådan tur att värken går över.

Det är lite för hög ljudnivå här på jobbet för att kunna slappna av. Att slappna av och vila brukar vara det enda som hjälper när huvudet bankar så som det gör nu.

Efter några timmars övertid så styrde jag bilen mot Max och köpte ett Max originalmål. Med maten i magen så åkte jag vidare mot Läkerol Arena och kvällens event, den sista deltävlingen i årets melodifestival.

Jag var där innan det officiella insläppet. Men eftersom jag normalt sett jobbar i Vip-insläppet, så blev jag naturligtvis insläppt av min syster som var posterad där för kvällen.

Igår så fanns det mer tid för att gå runt och titta i de olika montrarna. I fredags så jobbade jag på genrepet och redan då kunde jag gå runt och titta lite, men då fick vi stressa runt. Montrarna var väl egentligen inte så speciella, men det var roligt att se när Andreas Johnson intervjuades för SR i en monter. Passade på att fota honom med mobilkameran.

Något tidigare så fick jag hjälpa Markoolio att hitta rätt. Jag stod uppe i restaurangen för att hälsa på mina jobbande kompisar, när Markoolio och två följeslagare kom dit för att Markoolio behövde gå på toaletten. När jag såg att han gick in på damernas, så uppmärksammade jag följeslagarna om det, varpå dem ropade "Marko, är det okej om du går på herrarnas istället?". Hehe, lite roligt. Jag fotade honom också, fast lite senare när han satt och skrev autografer.

Alla skämt, alla låtar, var ju inte längre nya för mig, men det var jättetrevligt och roligt i alla fall! Jag tycker att det var ett oerhört starkt startfält, även om det såg svagt ut på papperet. Jag trodde att Verona skulle gå direkt till Globen med Andreas Johnson, men hon kom sist av alla! Andreas Johnson var min självklara favorit och han gjorde vad som förväntades - gick direkt till Globen.

Jag råkade av misstag publicera en blogg som egentligen skulle publiceras på min privata blogg. Ni som hann läsa - var vänliga och för ingenting av det ni läste vidare, och kommentera heller inget om det i den här bloggen.

Kram, Sofia

Som jag skrev på msn tidigare idag så har jag haft en stressig natt! Jag och A var i skogen och fick syn på en stor björn. Jag sa åt honom ''spring'' (som ju är det som man inte ska göra när man ser en björn). Och vi sprang! En husvagn med trasigt förtält stod vid skogskanten och där sprang vi in. I husvagnen så låg sovande människor och jag konstaterade bara "förlåt, men vi är jagade av en björn". Dörren gick inte att stänga, så jag försökte hålla i den medan björnen nafsade där utanför.

Sen skulle jag möta en svart basketspelare, som också var sångare, och jag och A var ute och shoppade med honom. Minns ett varuhus som jag ville se mer av, men fick aldrig se. Sen så låg min plånbok på ett bord bland andra, likadana plånböcker. Jag fick i alla fall tag på min plånbok igen.

Så, som ni märker så har jag haft det ganska så stressigt i natt! Och ja, självklart så har ni tagit del av min (mar)dröm(s)värld.

Många tankar for runt i huvudet igår. Det var svårt att somna. Det var svårt att sova. Jag har hört att A har vridit sig en del också, och inom honom far säkert ännu mer tankar.

Nu har vi sagt hej då igen för ca en månad, eller mer. Det måste gå. Så är det bara. Det måste bli bra. Så är det bara.

Imorgon väntar melodifestivalens genrep. Jag jobbar för Läkerol Arena och kommer att utföra samma arbete som jag normalt gör under Brynäs hemmamatcher. Det ska bli väldigt roligt!

På lördag så ska jag jobba övertid. Vi har fått så många inkommande mail, så det behövs extra resurser för att tömma köerna. Jag har tänkt jobba sex timmar, och jobbade två timmar idag. Det blir en liten slant, vilket kommer väl till pass med tanke på att min renovering är långt ifrån klar.

Efter övertiden på lördag, så ska jag gå på Melodifestivalen på Läkerol Arena. Jag vann en säljtävling häromveckan och biljetten var vinsten! Det ska bli superkul! Det är tyvärr inte direkt någon som jag umgås med som ska dit, men det är ju ändå folk jag känner. Syrran och flera andra jobbarkompisar från arenan kommer också att vara där, eftersom vi bemannar även då. Jag skulle också ha jobbat, men tackade nej eftersom jag vann en biljett.

Nu är klockan 21:59. Om ca två timmar så ska jag ringa till min älskling för att se att han har kommit fram som han ska. Klockan är fortfarande 21:59.

Jag vet inte om jag ska hålla mig vaken till tolv, eller om jag ska försöka sova och ställa klockan.

Kanske var det ändå meningen att lottningen skulle bli som den blev? Eventet är inställt. Det verkar vara Sveriges sämsta projektledare som håller i projektet. Nu får alltså ingen åka. Men, jag tror ändå att jag hade föredragit en rättvis lottning och hopp om att åka och sen få beskedet att det blev inställt, än att det blev som det blev. Nåja, nu är det som det är och det är dags att gå vidare.

Grannens snarkande gör mig galen! Det är timmerstockar som dras där inne! Det HÖRS genom väggen! Jag lovar! Om jag står i dörröppningen till sovrummet, så HÖR jag hur han snarkar! Mitt sovrum förvandlas varje natt till en outhärdlig zoon på grund av grannens evinnerliga snakande! Minst en gång per natt vaknar jag av oljudet! Allvarligt! Får man låta så? Det är ju störande! Man får inte spela musik nattetid, men jag hade föredragit lite skönpop framför dessa timmerstockar.

Ibland bankar jag i väggen, och då tystnar det oftast lagom till att jag ska kunna somna om. Åtminstone ibland.

Det fungerar inte med öronproppar, för mina öron gör ONT efter bara ett par nätters användande.

Jag blir galen!!

Den enda lösningen verkar vara att isolera väggen. Jaha, då är det så roligt att den ENDA vägg som jag har tapetserat är naturligtvis väggen in mot snarkmonstret. Den tapeten var dessutom den dyraste, så förutom isolering och ny vägg så kommer det att kosta mig två nya tapetrullar. Någon, isolera min vägg! Snälla!

Som det var sagt; Jag blir galen!!!

För att klargöra något. Jag är INTE ute efter att LW eller AL ska stanna hemma så att jag får åka. Faktum är att om erbjudandet kommer (vilket det också har gjort) så skulle jag INTE åka på dessa premisser. Aldrig! Det handlar inte om att andra får åka. Det handlar om att jag INTE får åka, trots att jag blev lottad.

Det kommer inte att ordna sig. Tyvärr. Jag är fortfarande väldigt besviken och har framfört mina synpunkter och synpunkter från insatta personer som jag har pratat med.

Kompensationen kan bli att jag får åka iväg på ett annat event. Men det var ju just detta som jag ville åka på. Det var ju just detta som jag blev lottad till. Det var ju just detta som var i Stockholm med chans att träffa vännerna på de (få) lediga stunderna. Det var ju just detta som var nu. Nu när jag känner att jag behöver något som piggar upp mig.

En längre blogg kommer senare. Jag har en förmåga att börja skriva blogg när jag egentligen borde börja att göra mig i ordning för jobbet.

Jag måste åka en kvart tidigare än nödvändigt idag, för jag ska skjutsa min syster till tåget som ska ta henne till fack-kurs i Stockholm. Men, det gör jag så gärna!

---

Tankarna på event ligger ständigt närvarande. Det missade digital-tv eventet svider fortfarande. Jag vet att det är onödigt att lägga energi på sådant som man själv inte kan påverka, men en besvikelse kan man inte skaka av sig hur lätt som helst.

Pratade med D på msn tidigare idag. D var en av de andra från Gävle som var med på Friidrotts-EM i somras. Han hade sökt till Telia i fjällen i vintras och blev uttagen, men eftersom han precis fått ny tjänst inom Telia så tackade han nej. Han ska troligen söka till vintern igen, och jag tror minsann att jag också ska göra det! D ska söka till Åre, medan jag känner mig mer sugen på Lindvallen. Eftersom husvagnen står i Tandådalen, så kan jag ju räkna med lite ''besök'' i form av mamma och syster. Jag känner för att göra någonting annat. Nu är tiden att göra det, eftersom när man har fått barn (om jag får några) så är man bunden på ett annat sätt. Man kan inte dra iväg i fyra månader/ett halvår, för man har en familj att tänka på.

Diskuterade med en kompis på msn i förmiddags och vi kom in på ämnet små, små lögner. Vissa människor ljuger om helt obetydliga saker. Små saker, som inte betyder något i det stora hela, men kanske, kanske kan få personen att verka mer intressant för stunden. Är det därför vissa människor tar till lögner? När den egna personen inte riktigt räcker till, så fyller man på lite. Man förbättrar. Men, gör man verkligen det? Förbättrar man? Eller tar man bit för bit för bit för bit bort förtroendet för sig själv från andra människor?

Jag har väldigt svårt för lögner. Jag hatar lögner. Jag hatar ännu mer att bli anklagad/misstänkt för att ljuga när jag inte gör det.

Jag vet att det ibland kan vara befogat med en liten vit lögn. Jag vet det, men jag kan inte komma på något tillfälle just nu. Personligen så försöker jag alltid, alltid, alltid att hålla mig till sanningen!

Oj, här sitter jag och skriver och tänker inte på klockan! Jag börjar jobba om 25 minuter och måste i allra högsta grad göra mig i ordning.

Kram, Sofia

Jag har en förkylning som ligger och smyger i kroppen. Både igår morse och nu i morse så var jag övertygad om att jag hade feber, men febertermometern sa något annat.

Igår så drogs jag med en hemsk huvudvärk hela dagen, och jag vet att det delvis beror på torsdagens tunga lottning. Jag är fortfarande besviken och de "utomstående" som jag har pratat med säger alla att så får det inte gå till! Felaktig lottning eller ej, så ska jag åka! Att lottningen blev fel var inte mitt fel, och inget jag ska drabbas negativt av. Jag hoppas att de som sitter på "beslutande poster" här på jobbet också inser det, att man helt enkelt måste lösa detta.

För att få någonting annat att tänka på, så lade jag upp forumet till min och N's site igår. Det kommer nog att bli jättebra! Jag gjorde en fin bild i psp också. Jag kan inte det programmet alls, så jag skulle verkligen vilja lära mig! Jag gör det sååå basic, men det blir ju fint ändå! Självklart lägger jag upp en länk till sidan sedan, när den är någorlunda klar.

Filmen "The Guru" gick på tv igår. Jag tyckte att jag kände igen titeln och bestämde mig för att se filmen. Efter bara någon minut så såg jag att det var samma skräpfilm som jag tankade ner av misstag för nåt halvår/år sedan. Jag bytte kanal ganska snabbt, men eftersom just den här lördagen inte verkade vara någon större tv-kväll, så fortsatte jag att jobba med forumet och hemsidan till det var dags att sova.

Ps, Fortfarande ett snitt på ca 13-14 unika besökare varje dag, men ytterst få som kommenterar. Ge er gärna till känna med en liten kommentar om ni är här och läser! Det är rooooligt att få kommentarer! Ds,

---

Jag har feber! Jag har ju varit hängig hela dagen, men så härdade jag ut hela dagen - dumt nog! Om jag hade gått hem istället för att vara duktig, så hade jag sluppit få en hel karensdag imorgon. Nu gäller det att toksova, så att febern ger sig av till imorgon.

Jag blev väldigt ledsen för ett tag sedan. Jag måste helt enkelt försöka lära mig att inte ta åt mig, och om saker är menade att såra mig - ja, då var det väl bra att jag fick veta det....

---

Oj, vad ord kan såra! Jag har tagit väldigt illa vid mig av en blogg idag. Den handlade om att om man känner sig träffad, så bör man förmodligen göra det. Jag kände mig träffad. Jag känner mig alltid träffad när inte saker skrivs rakt ut, i en blogg som skrivaren vet att jag läser.

Så nu vill jag be alla mina vänner som läser den här bloggen om en sak. Om jag har sårat er, om jag har gjort er ledsna, om jag snackar så mycket skit att ni inte orkar lyssna, SNÄLLA säg det då åt mig! Jag kan ta det! Jag lovar! Men nåt jag inte kan ta, det är osäkerheten. Osäkerheten att inte veta om någon som jag ser som en god vän går omkring och tycker att jag är väldigt jobbig, och lastar henne eller honom med så mycket skit att man inte orkar mer. Det klarar jag inte. Det gör att jag gråter av rädsla för att ha varit en människa som mina vänner inte orkar med.

Jag hoppas att jag inte är sån. Verkligen. Just nu vet jag ingenting. Ingenting mer än att tårarna rinner ner för mina kinder.

Grannen snarkar så att han överröstar min tv. Det blir en natt med sömnsvårigheter igen.

Som ni vet så har jag ansökt om att få åka till Stockholm för att dema digital-tv. Det är något som jag känner att jag verkligen behöver.

Igår skulle det göras upp om vilka som fick åka. Fem intresserade. Två av dem kunde åka vilken som helst av helgerna, de andra tre kunde bara åka den sista helgen. Okej, så CW o LO fick första helgen utan lottning. Sen skulle det lottas till den andra helgen. Två skulle få åka och en bli kvar hemma.

Som första namn ropades.... SOFIIIIA!!!! Jiiiiippiiiiiieeeee!!!!! Jag skrek rakt ut! Oj, så glad jag blev!!!! Sen så höll jag tummarna för kompisen LW, men det blev AL som blev dragen. Nåja, jag var jublande glad för min egen skull!!!

Sen så säger UB nåt i stil med "meen, kunde LO verkligen åka den första helgen?", så fick chefen kolla upp det extra - och nej, det kunde hon inte. Nehej, så hur löser man det. Jo, CW fick åka själv första helgen, och sen så skulle det lottas om till den andra (märk väl att jag alltså redan fått veta att jag skulle få åka och blivit superlycklig för det). Lottningen börjar om. Som första namn dras LW! och som andra namn dras AL! Så LO fick ändå inte åka, och jag blev också utan, trots att jag hade dragits allra först den andra gången. Usch och fy så orättvist det kändes! Vidrigt!! Sen så försökte det slätas över med att jag skulle få ett "tröstpris" men då protesterade jag! "Tröstpriset" var min väl förtjänade vinst från säljtävlingen som vi har haft. Jag vann ju en biljett till melodifestivalen!

Chefen sa att hon skulle försöka att få iväg mig till Stockholm också. Hon förstod hur det kändes, och att det var orättvist att jag blev utanför på grund av att hon kollat fel inför lottningen. Jag hoppas verkligen att jag får åka, annars kommer den här besvikelsen att sitta i länge.

Att inom några minuter bli jublande glad, och sedan så ledsen att tårarna bränner innanför ögonlocken är inte roligt.

Efter mötet så fick jag samla ihop mig, ta en ipren mot huvudvärken som slog till någonstans kring lottningen, och åka och jobba på Läkerol Arena. Brynäs vann i förlängningen med 5-4 mot ett Skellefteå som tyvärr inte spelade hockey, utan nån slags stopp- och dragspel i stil med Djurgården. Usch, vad jag tycker att det är tråkigt att se ett spelande lag som Brynäs möta ett sådant lag.

Idag är det "Alla hjärtans dag". En dag som jag inte precis gillar. Jag tycker att det är ett köpmannapåhitt och en ganska elak dag. Alla ensamma som söker någon, känner sig säkert mer ensamma en dag som denna, då allt handlar om kärlek. Jag försöker att ägna dagen till att tänka på de som är ofrivilligt ensamma.

Jag är inte ensam, men delar uppfattningen om den här dagen tillsammans med min älskling. Vi tycker båda att man kan fira kärleken varje dag, eller när man själv vill.

Jag har firat Alla hjärtans dag tidigare, med en gammal pojkvän, men jag saknar det inte. Det var bara en stor besvikelse när man förväntat sig en present och den uteblev. Jag gillar inte att bli besviken för att inte få en present, jag gillar att bli glad för att få en oväntad present!

Ett annat år så hade jag legat sjuk i flera dagar innan Alla hjärtans dag. På själva dagen så var jag också hemma, men mådde mycket bättre mot kvällen och körde igång med storstädning. Jag dejtade en kille då (totalt ca fyra månader eller något) och han ringde och ville komma på kvällen. Jag tyckte inte att han var så jättespännande och jag visste att det inte skulle leda till något mer, så jag ville inte avbryta min storstädning för hans skull. Att det var Alla hjärtans dag visste jag, men inget jag tänkte särskilt på.
Han hade köpt en chokladask till mig, som jag fick vid ett senare tillfälle. Ja, jag fick lite dåligt samvete för att han inte fick komma på Alla hjärtans dag, men så här i efterhand så vet jag att jag hade en bättre kväll ensam än tillsammans med honom.

Ikväll kommer jag nog också att vara ensam. Jag börjar tidigt imorgon och jag och A brukar aldrig träffas när jag slutar sent och börjar tidigt dagen efter.

Igår fick jag se resultatet från Melodifestivalstävlingen! Jag hade ökat min försäljning med mer än 500% från jämförelseveckorna! Gissa om jag blev glad? Inte nog med att jag får gå på melodifestivalen, utan jag har också förbättrat min försäljning markant!

Carro, här kommer min lista!

Min kvinnliga sida:
[x] Köpt en hårfön?
[x] Sminkat mig i annat avseende än att se rolig ut?
[x] Följt med som smakråd vid en shoppingrunda?
[x] Pratat känslor?
[x] Tänkt på att matcha mina kläder?
[x] Berömt en person av manligt kön för sitt utseende?
[x] Ringt upp en person utan konkret syfte?
[x] Funderat på namn åt mina barn?
[ ] Insett storheten hos Barbra Streisand?
[ ] Druckit Cosmopolitan?
[x] Sett ett avsnitt av "Sex and the city"?
[x ] Sett två avsnitt av "Sex and the city"?
[x] Känt mig sugen på en kopp te?
[x] Känt glädje över att få blommor i present?
[x] Gjort någonting romantiskt på eget initiativ?
[x] Blivit arg utan anledning?
[x] Gråtit efter 9 fyllda år?
[ ] Brytt mig om H&M:s val av modell?
[x] Pratat skvaller?
[x] Varit arg/sur utan att tala om det?
[x] Kramat en kille?
[x ] Dansat?
Totalt: 19 poäng

Min manliga sida:
[ ] Ljugit om hur mycket jag har druckit?
[x ] Ätit en blodig stek?
[ ] Läst en biltidning?
[x ] Framgångsrikt använt en borr, hammare och diverse andra redskap?
[ ] Lovat att ringa dagen efteråt och sedan struntat i det?
[x ] Skött grillen under en grillfest?
[x ] Läst en bok av Jan Guillou?
[ ] Läst ett nummer av slitz?
[x] Dunkat någon i ryggen i syfte att få denne att känns sig uppskattad?
[ ] Känt mig hungrig efter att ha ätit en hel pizza?
[ ] Gått på en Ulf Lundell-konsert?
[x ] Använt händerna till att slå någon i syfte att skada denna person?
[x ] Sett alla Die Hard och Rockyfilmerna? (Kanske inte alla Rocky, men flera iaf.)
[x ] Diskuterat bröst?
[ ] Gjort lumpen?
[ ] Läst nick hornby?
[ ] Känt mig nödgad att bräcka någon i armbrytning?
[ ] Känt mig häftig över att åka jättefort i en bil?
[ ] Enbart stirrat snettuppåt vid besök på en pissoar?
[x] Lagat någonting på egen hand?
[ ] Skrikit "kom igen nu gubbar" på en fotbollsplan?
[ ] Tävlat i att dricka öl?
Totalt: 9 poäng

En förutsägbar romantisk komedi om senatorskandidaten som blir kär i en förklädd hotellstäderska. Trots att man redan från början anar hur filmen ska sluta, så blir den inte mindre värdefull i underhållningsvärde. En mysig film om kärlek över klassgränserna.

Det skulle kunna beskriva filmen jag nyss sett ."Maid in Manhattan" blir på svenska "Kärleken checkar in". Vem som skötte översättningen har jag ingen aning om, men att titlar blir fåniga på svenska är känt sedan länge.


Anja Persson har hittills tävlat i super-G, superkombination och störtlopp under VM i Åre. Resultatet? Tre guld! Kan man säga annat att tjugofemåringen från Tärnaby är fantastisk? Vilken idrottstjej!

I det tredje sista avsnittet så säger Carrie "It's the end of an era". Kunde det vara mer passande? Sex and the City-eran är över - för andra gången.

Jag har nyss sett det absolut sista avsnittet, och precis som första gången jag såg det, så grät jag. Jag gillar slutet. Det är ett bra slut. Men, jag önskar att serien hade fortsatt i några säsonger till. Det hade inte varit Sex and the City, men det hade i alla fall varit.

Jag undrar, varför fick jag inte ärva "Carries" skogarderob? Visst. Jag har storlek 40 och hon har storlek 39. Men det skulle säkert finnas några par som passade mig. Jag undrar om Sarah Jessica Parker hade samma avtal som Reese Witherspoon hade i Legally Blonde II? Det vill säga att hon fick behålla alla skor .Om jag inte minns fel så var det femtiotalet Jimmy Choo-skor som Reese fick efter den filmen. Inte illa. Nog för att hon säkerligen har tillräckligt med pengar för att köpa precis vilka skor hon vill.

Sex and the City är en av vår tids allra bästa serier! Det är en serie som man kan se från början till slut flera gånger än en. Det finns många bra serier, men de flesta av dem nöjer man sig med att se en gång.

New York, mina drömmars stad. Någon gång hoppas jag att jag får uppleva staden från insidan.

Igår fyllde min mamma 60 år. Jag hade tagit a-konto de två sista timmarna, så istället för att sluta 18:00 så slutade jag 16:00. Som alltid när jag och min syster ska iväg någonstans, så blir vi sena. Först så tyckte hennes barn att jag var sen. Det var jag inte, för vi skulle göra oss i ordning och så skulle jag gå till syrran så snart jag var klar. Jag var hemma i knappt tjugo minuter och gjorde mig klar på den tiden.

Sen så skulle syrrans mellanpojk ha mat, för han hade varit på gymet och var vrålhungrig. Det blev Max och det tog också lite tid. Sen skulle vi in i Sandviken för att köpa present till mamma. Vi blev oroliga att de stängde tidigt, men hade som tur var öppet till 18:00. Ca tio minuter innan stängning så kom vi och köpte ett paket med Floating och helkroppsmassage. Det blev lite billigare än vad vi hade tänkt oss, så vi kompletterade med att vi ska bjuda ut mamma på middag här i Gävle vid tillfälle.
Vi skippade kort och blommor, för det hade bara inneburit att vi hade kommit till mamma ännu senare.

Hos mamma var det redan fullt hus. Allt som allt så hade ca 25 personer varit där igår och idag kommer 16 till. Hon fick jättefina presenter och var jättenöjd!

Vi blev bjudna på svampsoppa och gulash och sen följde kakor, tårta och kaffe avec. Efter fikat så började min mage att krångla. Jag gick på toaletten men det gick inte över. Efter ett tag så kräktes jag. Magknipen höll i sig och sen så kräktes jag igen. Jag trodde att jag hade fått vinterkräksjukan, för det kom så plötsligt samt att jag hade jätteont i magen. Efter andra kräksvängen så hade jag inte längre lunchen - lammgryta - i magen. Färden hem blev jättejobbig. Jag hade ont i magen och varje sekund kändes det som att jag skulle kräkas igen, men jag gjorde det inte. Jag somnade så fort jag lade mig i sängen och även om jag har haft jätteont i magen hela natten, så har jag varken kräkts eller varit på toa något mer. Jag är helt säker på att lammgrytan var boven i dramat.

Det trista var att jag skulle träffa A igår, men kände att jag inte orkade eftersom jag trodde att jag skulle kräkas hela natten. Nu har jag precis sagt hejdå till honom för några dagar, för han åker till Gräsö och hälsar på hans mamma med sambo. Han visste inte riktigt när han kommer hem, men vi träffas ju då i alla fall.

Igår såg jag det fjärde sista Sex and the City-avsnittet. Det känns sorgligt på något sätt. Det kändes sorgligt första gången när jag såg sista avsnittet av serien. Det kommer att kännas sorgligt nu också. En av de bästa serier som gjorts, har ett slut som enligt mig kommer minst ett par säsonger för tidigt.

Idag fyller mamma 60 år och det firas med öppet hus hela dagen, och även imorgon. Jag och min syster ska åka dit ikväll efter jobbet, och räknar med att bli långt från ensamma.

Nu har jag lämnat iväg en förfrågan för att dra in stadsnät till vår bostadsrättsförening. Syrran, som är ordförande, tyckte att jag kunde göra det för att få ett prisförslag. Hoppas att det är relativt billigt, så att vi slår till! För stadsnätet är ju toppen!

När jag ändå pratar jobb, så kan jag berätta om att jag troligen kommer att vinna den där melodifestivalbiljetten. Nu har jag sålt ganska dåligt i ett par dagar, men jag leder med så pass mycket så att det inte ska vara någon fara för segern. Jämförelsen tog inte hänsyn till sjukdagar, och jag hade ett par såna, vilket visar sig positivt för utfallet. Det känns ju som en fusk-seger för mig eftersom att jag kunde dra nytta av sjukdagarna (orkar inte gå in på detaljer, men så är det i alla fall). Idag sa min chef till mig att jag låg i topp även utan detta ''fusk'', med sjukdagarna borträknade. Jag blev verkligen jätteglad för det beskedet, för då går jag på melodifestivalen med gott samvete och som en "värdig vinnare". Alla skulle få se uppföljningsfilen på veckomötet idag, vilket känns skönt så att ingen behöver tycka att ''jaja, hon vann ju för att hon var sjuk några dagar under jämförelseveckorna".

Det jag just skrev om är något som stör mig. Jag vill alltid att det ska bekräftas att jag inte har fuskat. Jag vill att det ska vara klart och tydligt att mina eventuella vinster är ärliga.
Vi hade en säljtävling i december också, där jag vann ett lunch-häfte. Då fick jag en kommentar i stil med ''Oj, vad DU måste ha sålt bra under de dagarna... ''. Känslan var att jag var misstrodd. Det är en känsla jag hatar. Tonläget var inte ''Wow, vad duktig du är.'' utan mer ''det var ju inte precis vanligt att du säljer så bra''. Men, jag skiter egentligen i vad den personen tycker. Det känns som avundsjuka. Jag vet vilka kollegor jag kan lita på, som gläds med mig när det går bra, och som jag gläds med när det går bra för dem!

Min största peppare här på jobbet är en liten mörkhårig solstråle som sitter några bord bort. Hon har tagit sig ur en (jobb)svacka, och det kan jag också göra! :) Du vet vem du är! ;)

I helgen åker A till Gräsö. Jag har några dejter inplanerade för att inte bli för ensam. En av dejterna är med tv'n och det alpina landslaget, samt landslaget i skidskytte. En annan dejt är med lägenheten som behöver ställas i ordning. Den tredje dejten är egentligen den tredje och fjärde, och en riktig dejt. Jag ska nämligen försöka träffa min bästigaste kompis Annica och hennes söta dotter! (Det är en femte dejt också, för i Annicas mage växer ett syskon till hennes söta dotter, som kommer att se världen om knappt två månader.)

Kraaaamar till alla jag tycker om!

5 kr för en lakrisal - rimligt. 5 kr för en liten toblerone är också rimligt. Jag slog till på båda!

Vi har en låda i lunchrummet som kallas "Godis på jobbet". Väldigt dum låda när man försöker sluta äta godis, men en väldigt bra låda när man är godissugen. Eftersom jag inte försöker sluta äta godis, så sitter jag och smaskar i mig toblerone och lakrisal.

Temat för dagen är digital-tv. Jag tror inte att jag kommer att slå Carros nio på en dag, men jag vill i alla fall sälja fler än de fyra jag hittills sålt idag. Digital-tv, någon? :D

Igår så fick A lov att sova hos mig så att jag skulle kunna sova. Det var överenskommelsen från söndagen för att jag skulle kunna se Saw III. Jag brukar alltid ligga och skrämma upp mig själv när det är dags att sova, genom att tänka på läskiga filmer som jag nyligen har sett. Då känns det tryggt att ha älsklingen i närheten. Jag såg Cityakuten igår medan A såg ett Prison Break-avsnitt på datorn. I Cityakuten så var det med några uteliggare (barn) som hade skapat sig en fantasivärd med "änglar och demoner" eller hur man ska förklara det. Så inatt drömde jag inte om några läskigheter från Saw, utan om en ande som släpptes lös. Usch, så rädd jag var när jag vaknade. Jag hatar verkligen övernaturligheter och det skrämmer mig mer än något annat. Drömmen i sig var väl ganska harmlös, men jag var väldigt rädd i drömmen och även direkt när jag vaknade. Om inte A hade legat där i sängen, så hade jag säkert haft svårt att somna om.

Mamma fyller 60 år på torsdag, så idag har hennes jobb kidnappat henne och tagit med henne till Libanesiska restaurangen i Sätra. Trevligt jobb tycker jag, så gör vi inte på mitt jobb.

Helgen är här! Vad är helgen till för egentligen? Är helgen till för att orka med veckan, eller är veckan till för att orka med helgen? Inte alla helger är den andra lik.

Den här helgen handlar om kurering. Kureringen hjälps av att det är mycket sport på tv. Förkylningen har en dag till på sig, sen ska den vara borta.

Förutom sport så har jag hunnit med några skivor av en av vår tids största serier, nämligen Sex and the City. För skojs skull så sökte jag på sexandthecity.blogg.se och fick träff. Tre små korta bloggar. Sen sökte jag vidare på carriebradshaw.blogg,se (på grund av att den som hade sexandthecity-bloggen kallade sig Carrie Bradshaw) och fick också träff. Bloggen handlade om sex. Kanske tror människan bakom att det räcker att skriva som sex för att vara intressant. Men, man måste ju skriva bra också.

När jag var liten så hade jag alltid bokprojekt. Jag läste många hästböcker och jag ville inte bara läsa böcker, utan skriva dem också. Nu har det fallit sig så att jag aldrig har blivit någon stor författare, nej, inte ens en liten författare. Ja, i själva verket så har jag inte blivit någon författare över huvudtaget.

Uno och Irma, Andersson och Gibson, Elin Lanto, Tommy Nilsson, Anna Book... dessa gick vidare till andra omgången. Jag trodde faktiskt att Andreas (vad han nu heter, Magnus Carlsson ex'et... Lundquist... något sånt) skulle gå långt.

Appropå melodifestivalen så pågår en säljtävling på jobbet där vinsten, och andraprisvinsten, är en biljett till deltävlingen som går på Läkerol Arena i Gävle. Tävlingens upplägg är inte helt rättvist, men samtidigt visste ingen om det i förväg. Två veckors förflutet sälj ställs mot två veckors nuvarande sälj. Jag sålde dåligt under de två första jämförelseveckorna, dessutom så var jag sjuk i några dagar. Det gör att jag har ett "bra" utgångsläge, då vinnaren är den med högsta procentuella ökningen. Så, jag vet inte hur det skulle kännas att vinna. Kanske skulle det kännas lite som "jaja, jag vann, men bara för att jag var sjuk tidigare...". Men faktum är att jag faktiskt har kämpat den sista veckan! I fredags sålde jag bättre än jag någonsin har gjort, trots att en förkylning och smygande feber ständigt gjorde sig påmind. Borde jag inte få känna mig som en värdig vinnare då, om jag nu vinner? Allt beror på vad jag, och mina kollegor, gör den kommande veckan.

Appropå melodifestivalen, igen. Eftersom jag normalt jobbar ideellt på Läkerol Arena under Brynäs hemmamatcher, så får jag också jobba på melodifestivalens deltävling i Gävle. Jag kommer i alla fall att jobba under de två genrepen, och om jag inte vinner biljetten som jag skrev om tidigare, så kommer jag att jobba under själva tävlingen också.

Tanken med den här helgen var att göra klart i klädkammaren. Mina skor skulle få hyllor, och mina kläder skulle läggas och hängas på plats. Utgången blev en annan. Det blev oönskat sängläge.

En förkylning kommer sällan ensam. Förkylningen har förflyttat sig från 15D till 21E. Ett stenkast som kändes oundvikligt.