Och nu känns det?
Igår kom A hem! Man kan tro att det bara ska kännas underbart, men faktum är att det ibland känns som att han inte är hemma, och ibland känns det som att han aldrig har varit borta. Men mest av allt känns det otroligt skönt att han är hemma igen!
Han var väldigt, väldigt trött igår. Men vi fick några mysiga timmar tillsammans då vi lagade mat och sedan tittade på en show med David Copperfield som han hade köpt i Tunisien.
Jag skulle ha haft tvättstugan mellan 21 och 23, men eftersom A knoppade in redan vid 20:30 så valde jag att skjuta upp tvättstugan till samma tid på torsdag.
Idag jobbar jag till 20:45. Det är det näst snuskigaste passet enligt mig. Det allra värsta är till 21:15 och det har jag imorgon. Usch! Förr var det åtminstone bra att jobba kväll på grund av de extra pengar man tjänade, men nu är det försämrat, så det gör inte så stor skillnad att jobba kvällspassen ekonomiskt sätt. Jag tror att jag måste ändra mina preferenser så att jag får mestadels morgonpass!
I fredags så var syrran hem till mig och hjälpte mig att packa upp en massa kökskartonger! Det är bra mycket roligare att göra sådant när man är två! Dessutom så går det ju mycket snabbare.
Jag är så kvällstrött att jag aldrig skulle ha en chans att jobba kvällspass. Ibland händer det ju att det blir sena kvällar här, men blir det tillräckligt sent (vilket är ganska tidigt faktiskt :P ) stänger min hjärna av sig och allt jag gör blir tok. Snacka om blonda stunder. ;)