Så många sjukdagar som aldrig förr

Till den redan överväldigande stressen jag går och bär på, så läggs också stressen kring rädslan för dåliga löner till. Sjukdagar innebär dåliga löner. Allmän dålig inneboende stress innebär utebliven bonus. Utebliven bonus innebär ännu sämre löner. Är det här livet?

I ondags så fick jag gå hem från jobbet med ungefär en halvtimme kvar att jobba. Jag fick akut magknip som inte liknade någonting jag tidigare varit med om. Jag brukar få ruskiga magkniper med akut toabesök som följd, men nu var det inte så. Det hände inget när jag gick på toa. Det lättade något när jag gick till bilen tyckte jag. När jag kom hem så lade jag mig för att vila - och sov i fyra timmar. Natten blev en pärs! Bakvägssjuka! Jag var hemma igår men trodde väl att jag skulle kunna jobba idag. Bara det att så fort jag åt något så satte både magontet och bakvägssjukan igång igen. Tankarna går till sjukdomen jag drabbades av i Turkiet, vars namn nyss sprang ur mitt minne. Men ändå inte. Det var värre. Men den kanske kan komma i olika skepnader? Botet för den sjukan var fasta i två dagar och efter det blev sig inte magen lik på närmaste året ungefär.

Kl 16:15 så börjar officiellt min semeser. Dock så skulle jag behöva gå upp till jobbet för att lägga in frånvaromeddelande i mailen och även skicka iväg lite medicinkvitton. Kanske ska jag göra det imorgon... Jag tror inte att jag orkar idag, och vill ju inte riskera att smitta mina kollegor heller. Men tanken på att behöva gå till jobbet under min två veckor korta semester stressar mig. Och mer stress är nog det sista jag behöver.

Pratade med min älskling igår (ja, vi pratar ju i princip varje dag, men ändå) och han och hans kusin skulle till Tunis över dagen idag. Förhoppningsvis så är det sista gången de måste åka dit. Det är väl alltid trevligt med ett besök till huvudstaden, men kanske inte när man måste.  

Jag skulle behöva ta mig till affären. Jag behöver handla. Har i princip ingenting hemma att äta. Jag har inte vågat äta något ännu heller, med rädsla för att bakvägssjukan sätter igång igen. Men, något måste jag ju äta. Jag har i och för sig turkisk yoghurt hemma, så jag skulle kunna göra en smoothie med vatten istället för med mjölk. Inte lika gott, men det duger.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback